En spännande morgon...

Idag kom min cat team kollega tillbaka, Scoova. Han heter tydligen egentligen Erik men han jobbade tidigare med Ugglor och Scoova betyder uggla på hans språk så han heter numera Scoova. Han jobbar 3v i sträck och är sedan ledig i 5 dagar. Det är så de flesta jobbar här.
 
Hur som helst. Dagen började med att jag matade Saphira och surikaterna själv. Eftersom jag hade förberett allt så bra innan han kom så tog jag lite extra tid på mig att mata Saphira.
Man måste verkligen vinna hennes förtroende för att hon ska vara gosig och det har jag definitift gjort. Efter jag handmatat henne som vanligt kastade jag några bollar och hon verkade vara lite små sugen på att leka, följde bollarna med blicken och slängde ut en tass lite då och då. 
När hon lekt klart kom hon fram till mig och började bita i mitt hår och massera mina axlar samtidigt som hon spann. Efter ett bra tag bestämde hon sig för att det var nog bättre att sitta på mig helt och hållet.
 
Jag var tvungen att tvätta håret efter detta... Inte bara för att det var genom dränkt med serval saliv och kyckling olja utan för att katterna/ köttätare kan överföra sjukdommar till noshörningarna. Man måste alltid spraya händer och skor med desinfection innan man hanterar deras mat osv.
 
 
 
Innan lunch var det dags för matning nr 2. Vi börjar alltid med flodhästarna och idag var det ett gäng babianer som stal deras mat. Vi jagade bort dom och fyllde på med den nya. I vanliga fall kommer Emma och Molly snabbt som tusan men idag var dom långsamma så vi var tvugna att få upp dom ur vattnet så att inte babianerna tar den nya maten också. Scoova går upp och ropar på dom. Jag står bredvid och tittar på. Emma (den stora) är på lekhumör och kastar massa stora bitar av gräs upp i luften och ner i vattnet. Detta gör hon medan hon går mot mig.
I vanliga fall har jag alltid mat med mig när jag möter henne och kan kasta in en näve när hon öppnar munnen men det hade jag inte nu eftersom vi redan lagt ut den nere vid matskålarna. Hon bestämmer sig för att gå upp i hyffsat rask takt - rak mot mig!! Min första tanke var att springa men efter ett steg kom jag på att det är en väldigt dålig idé då staketet var en bit bort och hon trolgitvis skulle springa efter och vara betydligt snabbare än mig. Jag bestämmer mig för att stanna och skrikprata till Scoova - VAD SKA JAG GÖRA?!?! Han börjar skratta och avleder henne lite smidigt och ställer sig framför mig.
Av alla djuren här är Emma helt klart den läskigaste. Hehe
 
 
 
Vi går vidare med lunchmatningen till lejonen. Innan vi matade dom rensade vi inhägnaden på bajs och städade sten ytan vi slänger in maten på.
Jag lägger maten på sten ytan och väntar på att Scoova ska komma ut. Så snart han kom ut skulle jag stänga luckan, den ända problemet var att hantaget hade fastnat och jag kämpade lite med att få ut det. Scoova tror att jag är klar - utan att titta eller fråga öppnar han lejonens lucka så dom springer in på stenytan där jag står med öppen lucka och skriker - NOOO!!! WHAT ARE YOU DOING?!?!?!
Som tur var fick vi ner luckan illa kvikt och lejonen märkte inte ens att den va öppen då dom hade fullt fokus på maten.
Adrenaliet pumpade rätt hårt kan jag säga. Men det gick ju bra så vi skrattade och skojade om att han försökte mata mig till lejonen. :)
Detta är Tuscan. Han började livet med att vara husdjur och hamnade
sedan här när "ägaren" märkte att han faktiskt växer och kommer bli ett stort lejon
 
 
Detta är Figa. Hon var ett vilt lejon och hittades
vid vägkanten helt uttorkad och fick därför komma hit.
 
 
 
 
 
I övrigt har det varit en ganska lugn dag.
Nu är det bara jag och två volontärer till här, Geraldiné från Frankrike och Julie från USA.
För övrigt heter inte min ex roomie Amie som jag trodde, hon heter Charmaine och kommer från England. Vi fick väldigt bra kontakt, trots att jag inte vetat vad hon heter.
Efter lunchen gick vi upp på berget med en kopp te och lite choklad och bara pratade och tittade på utsikten. Så härligt verkligen!
Geraldiné och en underbar kopp afrikanskt te.
 
 
RSS 2.0